Titta i kameran, hjärtat!

Det var orden som jag möttes av när jag kom hem från jobbet den där dagen för ca två månader sen. Jag slog mig ner och tog min prinsessa på orden, och slog på kameran. Och vad fick jag se, ja vad fick jag se - VI SKA HA BARN!!!!!!!!!!!!!

Helt sjukt vad underbart. Jag flög upp ur soffan och kastade upp min prinsessa i luften ( nej jag vet, jag är inte så stark, men hon väger så lite, så lite - som en ängel...).

Jag kan helt enkelt inte beskriva hur lycklig jag var just då, är just nu och kommer att vara hela livet. Allt snurrar i huvudet - ultraljud, namn på barnet, skaffa hus, föräldradagar, besök på BVC - allt snurrar - men vilken underbar åktur jag bjuds på.

Miranda och Theodore kommer verkligen bli världens bästa storasyskon. De skrek nästan högre av lycka än vad jag gjorde, när vi berättade för dem. Jag har då aldrig någonsin ångrat dessa underbara sötnosar som jag älskar mer än livet självt och som JAG uppfostrat på ett makalöst bra sätt - å ena sidan råkade det bli så att inte min underbara ängel är deras biologiska mamma, och det däremot ångrar jag det djupaste. Eller ångrar och ångrar. Valet fanns inte, för meningen var inte att jag skulle ha barn med den människan.
Denna gång har jag valt själv, ett val där jag själv väljer - å andra sidan är min prinsessa och barnens ängel så mycket mer värd för dem - en kärleksfull och empatisk älva - som de alltid kommer att se som sin mamma - precis som det ska vara. Som jag tidigare sagt, en biologisk mamma är inte just mer än en biologisk mamma.

NU ska jag vara med mentalt och känslomässigt på riktigt, hela vägen. Detta är på riktigt, första gången på riktigt - inte nedbrytande, utan upplyftande. Inte mörkt utan ljust. Mitt sinne är klart och känslorna flödar - och ingen, ingen är lyckligare än vad jag är - just nu, just idag.

Jag ska bli pappa, Sara ska bli mamma - vi ska bli föräldrar, och Miranda och Theodore ska få bli storasyskon, livet är vackert!

Detta blir extra starkt just för att så många hot har utdelats mot oss, anonyma telefonsamtal, aggressiva kommentarer och avundsjuka idioter, som försökt stoppa kärleken - men ingen har lyckats, ingen kommer att lyckas. Och det jag vet; är att detta bara är början:).

Jag älskar dig Sara, ängel, prinsessa. Och snart är vi fem i vår underbart kärleksfulla och busiga familj!

Min ängel har också bloggat om detta och mycket annat vackert: http://saris88.blogg.se