I morse låg jag och tänkte på natten - natten är en förstärkare, ett förstoringsglas. Det ensamma blir ensammare. Det gemensamma blir gemensammare. Alkohol och misshandel går hand i hand. Är man då priviligerad eller bara alienerad om man inte vill uppleva nattens hemskheter och underbarheter?
Natten är underbar- men också ryslig.
Den är livskapande- men också livtagande.
Natten är inte ärlig, eller är det just detta den är? Släpper spärrar eller slår spärrar in?
Natten är ett förstoringsglas - en förstärkare!
85 procent av vissa brott sker på natten, under nattens mörker. Om det inte skulle finnas mörker, skulle då våldtäkt och misshandel existera? Skulle alkoholindustrin dö?
Skulle vi hitta andra vägar till förstärkningar? Till verklighetsflykt och till...verklighet och ärlighet.
Är natten en stor anledning till att ljuga, eller är den nyckeln till ärlighet?
Allt förstärks, i natten - denna natt som är ett förstoringsglas, en förstärkare.
Går man ut gör man det för att fly verkligheten. Vem går ut nykter? För då är man ju, hemska tanke, sig själv- ytterst obehagligt.
En vanlig natt kan vara en fullständigt livsfarlig natt. Om natten är allt som vanligt - fast lite mer. Poliser, läkare och babylonvakter har det som värst och mest stressigt under mörkrets timmar. En blick kan innebära ett liv i rullstol och att titta bort, borra ner blicken i asfalten och fortsätta gå kan innebära det samma - lita på mig för jag har erfarenhet...
Om natten vågar fega jävlar komma ur sitt patetiska skal och förstöra människors liv.
På dansgolv runt om i städerna, förvandlas blyghet till dryghet. Lite senare blir en misslyckad kvälls frustration utbytt mot aggression. Om natten skäms man inte - i ljuset skäms man däremot. Ett vanligt liv på dagen blir en språngbräda till nattens finskjortor och tajta t-shirts där plånbok och muskler spelar en betydande roll. Där hejdlöst korta kjolar tillsammans med extrema urringningar skriker " se mig nu, om natten är min uppmärksamhetstörst som störst".
Natten är ett förstoringsglas - en förstärkare.
Natten är ett mörker, och ingen verkar ha någon lyktasom lyser upp det hela. För natten, ja natten är brutal, för om natten lever kärlek och hat i en häpnadsväckande synergi.
Tar natten någonsin slut?
Absolut, men natten är trots detta ett förstoringsglas - en förstärkare!
Till ängeln: Tack för att du lyssnar och vågar se mig, trots min litenhet. Du har allt och är allt.
5 kommentarer:
En underbar reflektion om något så vardagligt som natten. Du är en klippa hjärtat och du ska veta att jag är kär i dig, riktigt, riktigt kär i dig!
Och du älskling...tack för att du fortsätter att förvandla mina nätter till något alldeles underbart!
Jäklar vad brännhett! Riktigt bra, som en dikt blandat med brännande intensitet. Ta hand om dig på natten också. Guld!
Jag har en kärlek till natten. För om man tar avstånd från människor så kan man finna ett otroligt lugn när man upplever tystnaden.
Bra skrivet!
Matte: Helt klockren reflektion, håller med. Att uppleva natten utan det larmet och den verklighetsflykt som jag beskrev är helt underbart.
Ängeln: Alltid din, prinsessa!
Anonym: Kul att du gillar mina tankereflektioner. Ta hand om dig också, natten kan vara ett monster
Poet och narr - allt i ett. Jag förstår att dina elever och före detta elever man möter på stan säger att det dom minns bäst av NTI-tiden är dig ocg dina lektioner. Även föräldrar responderar till dig positivt, du lyser upp skolan. Gör din sak, och strunta i avundsjukan som säkert gör sig gällande./ En förälder
Skicka en kommentar