Glöm inte bort...

att läsa mitt förra inlägg, för det är något av det bästa jag skrivit 2009 (av två stycken)!

En kort fundering: Eftersom mitt arbetsrum på jobbet numera är lite väl gulligt för min personliga smak så tänkte jag pimpa till det med en affisch! Frågan är bara vad jag ska välja... där kommer ni som läser denna blogg in i bilden. En interaktiv omröstning helt enkelt, helt i min folkliga smak.
Jag har funderingar på en halvnaken tjej bara för att vara ironisk, men ironin skulle nog kunna misstolkas av de som är sugna på att misstolka allt jag gör, men idén kan jag bara inte lämna så den får vara med i omröstningen. Sen har jag jagat snygga affischer på nätet hela julen på diverse obskyra sajter och hittat två otroligt snygga affischer som jag fastnat för. Mina favoritband är ju inte helt lätt att få tag grejer från, så jag känner mig stolt, eftersom jag är av den åsikten att jag vill ha upp något som jag kan stå för, och som inte bara är snyggt. Exempelvis skulle jag inte kunna sätta upp en ABBA-poster bara för att den är den snyggaste skapelse jag någonsin sett, någonstans måste min moraliska gräns också gå. Ungefär som att tatutera in något på sin kropp som bara "är snyggt" som så många gör numera utan att tänka på vad det egentligen står för...Nåja, nog med moraliskt mumbojumbo. Här är alternativen att rösta på:






Alternativ ett: Ett av världens bästa och skönaste band som representeras av en "rare" affisch på när de slog igenom med sin underbara svängiga funk. För mig symboliserar bilden ironi över viljan att göra vad som helst för att få skivkontrakt (eller att få vara kända under några få sekunder).
Alternativ två: Ok, har inga halvnakna bilder på min dator så jag tog en från nätet så att ni förstår vilken typ av bild jag har i min hjärna. För mig symboliserar även denna bild ironi (dock smaklös...) eftersom det är så långt ifrån vad en lärare skulle sätta upp i sitt arbetsrum som det bara kan bli. Eftersom jag är så extremt emot objektifieringen, utseendefixeringen och kvinnors lägre ställning i samhället så känns det som en underbar omvänd psykologi - ett experiment helt enkelt!
Alternativ tre: En fantastiskt vacker bild med ytterligare ett av mina favoritband. För mig symboliserar bilden att "kampen fortsätter", mot orättvisor, mot kalla hjärtan och mot mörka krafter som inte vill någon väl! David mot Goliat liksom. De små mot de stora. De starka mot de svaga. De som bestämmer mot de kuvade and so on...

Ok, härmed släpper jag röstningen fri - röstningen kan få pågå i typ en vecka från nu!
Och till alla er som inte får se den lajv på väggen någongång...föreställ er vad som skulle passa!
Rösta genom att:
1 Maila till mig, gärna motivering också: charta77@hotmail.com
2 Ser ni mig så hojta till vilken ni röstar på!
3. Skriv en kommentar på sidan!

Konungens återkomst är nära (host host), funderar även på intromusik till mina lektioner samtidigt som jag kommer in med en snygg mantel. Dessutom har jag fått förslag på att starta upp lite merchandise med Rickardkepsar, Rickardtröjor och Rickardconverse - vad tror du skulle passa just dig kära vän? (Tack för den underbart ironiska idén Hedvig!)
(ber så hemskt mycket om ursäkt om bilderna hamnar åt helvete, har aldrig gjort detta förut, men jag antar att det är "the Rickard style", som vi alla älskar att hata , blink blink.)
Tillägnat den ironiska generationen - kämpa, för det du tror på är rätt!

Anpassningsbar?!

"LÄRARE FICK SPARKEN FÖR ATT HA BLOGGAT PÅ FRITIDEN"
Rubriken fick mig att dra in luften så pass snabbt i mina lungor att jag fick en bitter smak av syret denna gång. Var alltså tvungen att titta på Insider på tv3, med den smått obehagligt dåligt pålästa Robert Aschberg som likt en pappersdekor står i en fult designad studio och kör sin "okonventionella" stil som han gjort de senaste 20 åren. Problemet med Robert är att han inte egentligen har koll, utan han kör bara på av ren rutin, lite svordomar, lite stök, lite ifrågasättande och sparka lite uppåt...visserligen ett bra syfte för det är de där uppe man ska sparka in näsbenet på (kom ihåg..metaforiskt talat...), men det blir samma ytliga saker hela tiden.
Nåja tillbaka till programmet... underrubriken var "Läraren var älskad av eleverna och omtyckt av många kollegor, men fick sparken av kommunen för att ha bloggat om olämpliga saker"
Underbart, tänkte jag. Trevligt med ifrågasättare!
Det visade sig vara en tragisk skolchef som inte hade gillat att läraren hade bloggat om b.la. hur specialundervisningen sköttes på hans skola...
Nämen, herregud!!! Hörde ni? Vilket jävla brott mot mänskligheten! Läraren sa vad han tyckte var fel och dagen efter blev han inkallad till sin chef som sa att "Nja, såna som dig vill vi ju inte ha här, för vi gillar inte okonventionella människor, vi gillar inte folk som kritiserar brister i vår fina och hierarkiska organisation, vi vill helst ha folk som står med mössan i hand och bockar när slagen mot de som redan ligger ner kommer..."
Nä, usch, såna lärare borde verkligen inte få finnas...hur tänkte läraren? Hur kan man vara så dum att kritisera någon/något som man vet är båda större och mäktigare än en själv? Och dessutom var han älskad av eleverna, och det verkar ju vara lite väl obehagligt med såna där lärare som gör att klimatet i korridorerna blir uppsluppet och pratigt istället för att det blir tyst så fort en lärare går förbi. Nä fy vad jobbigt med såna människor, såna ska inte jobba som lärare...jag tyckte det var helt rätt att ge honom sparken - som lärare har man ett uppdrag som går ut på att vara sträng, orättvis och distanserad. Bryter du mot detta så...ja då händer det som i programmet. Bort med smutsen!

Kan ju bara lägga till att i ett annat inslag handlade det om en lärare som fått kicken för att han spelade speedmetal på fritiden, ja ni hör ju nivån... Läskigt även det! Ja men tänk er, djävulens musik som får småbarn att börja knarka och hora och sniffa och snatta. Tänk er att kombinera detta med att vara lärare, usch usch...omänskligt är bara förnamnet!
...men livet går vidare, fast hur länge till? Det är mitt liv och jag gör som jag vill!
Ängeln flyr bort, bort från det onda!
Tillägnat de som sysslar med slagkraftig ironi, jag gillar genren skarpt!

Tungan rätt i mun nu Rickard!

Shit, sen någon vänlig själ satte in en räknare på min sida har jag tydligen typ över 100 besökare om dagen...Vilket alltså innebär att jag måste bli mer politisk korrekt, jag kan alltså inte längre skriva om min egen svaghet, mina egna erfarenheter om mobbing, hur det är på jobbet och hur medmänskligheten flytt landet. Inte heller kan jag skriva om min ståndpunkt när det gäller politik och jag tänker inte heller nämna att Svenska Akademin är det hetaste bandet för mig, och har varit så länge nu, tack vare de brutala texterna om hur det egentligen ser ut i vårt land!
Shit, mina händer är bakbundna och detta leder till total prestationsångest så förvänta er inga nya inlägg på ett par veckor.. Jag kanske ska börja recensera filmer och musik på sidan istället, och ge alla en 3:a i betyg! Känns ju mainstream och politiskt korrekt! Jag borde kanske börja ogilla att jobba med elever och sitta i fikarummet lite mer! Jag borde bygga lite muskler och behandla det motsatta könet som det "lägre stående" för det är ju vardagen av i dag! Egentligen borde jag bränna mina band t-shirts, kasta kedjan och dra upp brallorna en decimeter, eftersom oss emellan; inte ska väl en lärare av idag misstas som en elev av nyanställda, eller? Det jag i allafall absolut borde göra är att bli lite mer elak överlag, eftersom (citat från säker källa) "Rickard är för snäll med sina elever".
Jag lovar och svär, att bli mer som storebror, som bevakar varje steg, som trycker ner och som misshandlar verbalt! Det vill jag vara, det passar mig...jag som är uppväxt i den ironiserande generationen. Inatt sover jag gott för imorgon träder den nya varasomallaandraRickard fram.
Vem fan vill höra om mobbing och svagheter? Vem vill höra om känslor, misshandel och orättvisor?
Nej för fasen, nu kör vi snack om film, tv, skotrar, hembränt och vad som har hänt under dagen istället. Go Rickard go!
Tillägnat mitt nya jag! Den normaliserade människan!
Ängeln finns där!
Tillägnat mig och min nya roll!