...var det en känd man som sa en gång i tiden. Tur att man inte har så många goda vänner då...
Inlägg nummer två tillägnas alla som funnits och finns där för mig, människor som klarar av att leva med den annorlunda sanningssägaren, Rickard. Det är inte lätt att ha åsikter, det kan blåsa förbannat kallt när man öppnar sig själv, men ni som öppnat er för mig vet att jag alltid kommer att finnas där för er, även om jag ibland kan vara så fruktansvärt usel på att höra av mig!
"Bara döda fiskar följer strömmen" som min gode vän Martin myntade en gång i tiden.
1 kommentar:
"Om jag snubblat efter vägen
Om jag skrubbat mina knän
Om jag varit alltför ivrig
Om jag varit för bekväm
Om det nån gång tagits från mig
Det jag vetat var min rätt
Om jag varit alltför hungrig
Om jag varit alltför mätt
Om jag slagits mot dom egna
Som om ej fienden var nog
Och om ögonen var kalla
Hos han som tyckte att han log
Och om famnen där jag vilat
Inte givit mig någon ro
Om jag ropat ut i mörkret
Vad vill du vi ska tro
Och om vägarna var långa
Och inte ledde någonstans
Om jag stirrat ner i marken
Och önskat att jag inte fanns
Om orätt satt på tronen
Om orätt satt på rättens plats
Om varje steg förde mig bakåt
Fast än jag sprang fast jag tog sats
Om jag snubblat efter vägen
Och fått munnen full av grus
Om jag kännt hur blodet runnit
Från min mun ner på min blus
Och om inga goda skördar
Nånsin fötts ur allt mitt slit
Kan jag ändå konstatera
Allt som skett har lett mig hit"
Lisa Ekdahl
Skicka en kommentar