Ser en spegel på andra sidan, strategiskt uppsatt på väggen. Går fram till den och hoppas på att få se någon jag har sett förr på andra sidan det halvt igenimmade glaset. Ansiktet som ser på mig känner jag inte igen, det finns inte i mitt minne. Jag vänder bort blicken, tittar sen en gång till, men figuren är kvar! Skriker åt den obehagliga figuren och frågar vad han gör här? För det kan väl aldrig vara jag som har oturen att se ut så där? Med nacken böjd som ett vinterträd täckt av snö och is...
Går sakta hemåt, känns som om livet stannat upp, känns som om en håltimmes magiska kraft sugit fast mig i sitt grepp. Ingenting som sker runt omkring rör mig, jag är i ett stillestånd. Ett tillstånd av att ha missat en rond i tillvarons boxningsring. Fortsätter gå, somnar på vägen, med nacken böjd som ett vinterträd, täckt av snö och is...
Jag slår upp mina igenfrostade ögonlock när jag märker att jag svettas. Solen väcker mig med obönhörlig värme, en värme som tvingar mig att söka efter vatten. Hittar vattnet och det fyller upp min strupe - obeskrivligt gott! Efter att vattnet fuktat min kropp inifrån, är jag redo att gå vidare - för vi vet alla att håltimmar alltid har ett slut! Mina skepp ska inte få brinna ännu, jag måste få se min tid ta fart på nytt, visserligen har en håltimme flytt, men den, ja den ska jag verkligen ta igen!
Ängeln flyter, nuddar inte ens marken...
Tillägnat alla ni som tar vara på era håltimmar i livet, och fyller de med vackra saker!
3 kommentarer:
hmm, håltimmar är väl ändå en av de mer värdelösa påfunden i skoltillvaron? totalt slöseri med tid eftersom att vi ändå aldrig tar tag i oss själva och gör något annat än drälla i en soffa eller så. men då är ju iofs hela skoltillvaron rätt långt ner på min minuslista just nu också, så jag ska nog inte uttala mig egentligen haha. calle följer btw i din tycken om min talförmåga, du har lärt upp mig väl, tack.
så otroligt fint skrivet!
Tack för responsen! Gör mitt bästa för att hålla lågan och ordet levande!/Kungen
Skicka en kommentar