Två inlägg samma dag, kan detta vara sant?

Jo, faktiskt, och det kommer sig av att jag suttit nere i bastun alldeles själv med mina egna tankegångar och funderat, samtidigt som jag lyssnat på den underbara skivan "Svenska Ord", med Just D, mina husgudar när det begav sig. Märkte till min förvåning att skivans innehåll håller även idag, underbara texter och skönt flow. (För er som inte har koll har Just D betytt lika mycket för svensk hiphop som Ebba Grön betytt för svensk punk)
När jag satt där och svettade bort mina orostankar som jag skrev om för bara några timmar sen, så slog det mig att; hmmm undrar vilka de starkaste konsertminnena man har haft är?
Eftersom musiken var det som fick mig att stå ut under min period som söndertrasad utsatt självförtroendelös person, så har den såklart betytt, och kommer att betyda!

Eftersom jag satt och lyssnade på Just D så är det deras konsert i Bodens ishall jag minns bäst av alla. Smockat med folk, inspark efter sommaren, galet bra och härlig konsert. Hmm, undrar om det inte var 1993 eller 1994, (Satan vad gammal man blivit, och snabbt gick det...haha) Jag, Robert Stambro och Albin.

Minns även en grym konsert under en punkfestival i Pite, inomhus i en idrottshall också. Huvudbandet De Lyckliga Kompisarna hade jag tvingat mina kompisar Martin Högberg, Robert Stambro, Albin Lindgren och Klas Huhtasaari att lyssna på tills de nästan kräktes. Ingen av de gillade punk, men jag intalade dessa herrar att det skulle bli grymt! Och det blev det; trångt, stagedajvning och "Ishockeyfrisyr" och "Cp framför sin tv" som tyngsta låtar. Kan det ha varit 1995?

Tredje nedslaget gör jag när jag såg Looptroop för första gången live. Pite dansar och ler 2005, underbar konsert, och hela PDOL det året var grymt, med Petter, Randy, Swing fly, Eye N I, och framförallt -Looptroop.

Inte gråter man ofta under konserter men under Moneybrothers konsert på Bananpiren i Göteborg för ett par år sedan kom glädjetårar från gamle Rickards ögon. Hans nerv och känsla, i samspel med att jag alltid älskat hans underbara "Monster", som var så mycket bättre än det han gör nu, gjorde mig så lycklig att jag log i två veckor efteråt. "It´s been hurting all the way with you Joanna, we been through all this before and I can`t take this no more no more no more"

Ok, det var väl allt jag ville skriva just nu, konsertminnen finns i mängd, men bara vissa berör ända in i märgen!

"Du och jag" - vissa saker sitter bättre på kedjan än andra.