Besökare

torsdag 30 oktober 2008

Den politiskt korrekta kostymen passar mig riktigt bra!

...så efter ett litet uppehåll i bloggandet kommer jag tillbaka som en ny människa, lite mindre kontroversiell, lite mer robot, lite mer avskalad personlighet liksom. Personlighet är inte bra, iallafall inte om den sticker ut för mycket, iallafall inte om man är för snäll, iallafall inte om vågar visa sig svag och skör.
Så dagens ämne blir först...vårt dåliga väder för att sen glida över i en stilla undran angående nya filmen om James Bond, över i en politisk korrekt vinkling kring friskolors vara eller inte vara för att sedan avsluta med det mest normbrytande av allt; lite sportsnack! Allt kryddad med så lite personlighet och medmänsklighet som möjligt, för man blir poplärare som individ om man följer strömmen, och popularitet är ju verkligen något att sträva efter, strunta i dina egna värderingar och normer - det är den populära, ja-sägande människan som finner sig i allt som kommer att segra till slut, kom ihåg det kära vänner!!!
Urk! Vänta lite, jag måste bara gå och kräkas först, orden jag skrivit hittills smakar så jäkla illa i min mun, de är så falska och överironiska så jag blir magsjuk bara över att tänka på att 95% av befolkningen skulle köra givemefive efter att ha läst mitt förra och detta inlägg. "Fan vad gött skrivet, bloggar ska ju handla om mode och vilken tid man vaknar på morgnarna, vilka filmer som är bra och hur mycket man ska festa i helgen. Inte kan man ju skriva om känslor och orättvisor, vilka orättvisor förresten? Finns det orättvisor? Jag har då inte sett några? Jag tjänar jättebra och mår bra med mitt liv så sluta klaga Rickard! Var inte så negativ! Vi lever ju iallafall, var nöjd med det!"
Upprop! Hänger alla med? Blev det för många ord? Vet alla vad ironi är? Jag tillhör den ironiska 70-talistgenerationen och jag raljerar lite grann bara. Jag antar att det bara är intelligenta människor som läser denna blogg (enligt mig är intelligens ett ganska abstrakt begrepp, intelligens för mig är att fatta egna beslut och vara som man vill - det handlar inte om betyg eller om att göra ett bra projektarbete) så jag går inte närmare in på vad ironi är, utan ni kan ju bara fortsätta stötta och vara de underbara människorna som ni är. Ge värme, bli inte en död fisk och låt aldrig lågan dö!

Varför detta lilla uppehåll i bloggandet då i ett par dagar? Jo ni förstår att lilla Rickard har varit på kurs i storstaden med de stora elefanterna, 200 NTI lärare samlade i en och samma aula, så himla vackert att se och uppleva (host host). Var på s.a.s "konferens" i dagarna två. Konferens är ett vuxet begrepp som går ut på att lägga miljoner kronor på att få se sin personal bete sig som infantila grisar ett tag. Konferens är vuxet. Konferens är ett uttryck som man myntat för att visa att vigörsakertillsammanspåenannanortochdåärvilitefinareänandra. Konferens är ju bara för Götlabörjsgött!! Oups, nu blev jag cynisk igen, förlåt! Och jag som lovade att skärpa mig! Vad ska det bli av dig Rickard? Vad ska du bli när du blir stor? Var inte så enfaldig och tro att du någonsin kommer att påverka någon att göra något bra! Du är ingenting!
Förlåt, förlåt ännu en gång, jag vill inte påverka någon, det gör andra så mycket bättre än lilla jag, jag skriver bara "Texter från hjärtat". Det här blev ju mycket om egentligen ingenting, men låt er inte luras, för detta ingenting innehåller säkerligen substans också, ni läser, ni tar in det, ni loggar ut som en ännu finare människa...
Det jag egentligen skulle skriva om idag var ju en insikt som slog mig när jag satt i föreläsningssalen under konferensen igår, och lyssnade på en underbart bra föreläsning om människors utveckling och vikten av förståelse. (Ni som känner mig bra vet att jag sällan blir imponerad av föreläsningar, och för er som inte känner mig utan bara tycker jag verkar vara en jobbig människa vet alltså först nu att jag tycker att högst 2 av 100 föreläsningar ger mig som person nåt). Varför gillar då inte jag föreläsningar? Jo, för att jag själv är en så grymt bra lärare/föreläsare så ingen kan bräcka mig när det gäller underfundiga vinklingar i ett ämne, roliga kommentarer, publikkontakt och pedagogiska innovativa ideér. Jag blir alltid bara irriterad på att det står en människa på en konfeeerrraaaaannns(uttala gärna lite överklassigtfranskt...) som har fått 50000 kronor för att sparka in redan öppna dörrar och alla är sååååå nöjda. Hrm, jag tar inte betalt och jag står fan tolv 80minuterspass i veckan och föreläser och gör folk till bättre människor. Inte för att få betalt, för lönen är en kränkning, utan för att jag älskar det jag gör. Föreläsare föreläser inte alltid för att de älskar det, utan för att det är "deras jobb", ni fattar skillnaden va? Gör ni inte det så fundera i så fall på varför vissa lärare alltid kommer att vara omtyckta till 100% var de än kommer att jobba, medans andra...ja jag behöver inte förklara. Jo, för att vissa ser det som ett jobb medan vissa ser det som en livsstil, en livsstil att älska, en livsstil att leva med! Är ni med mig?
Detta är inte avslutat för jag har inte ens kommit till kärnan ,men långa inlägg kanske inte alla orkar läsa så jag återkommer lite senare, och som ni säkert redan fattat så har kostymen i rubriken aldrig varit på, den har aldrig existerat och som jag råkar säga i filmen; "skjut mig" om ni ser mig bära den någon gång, för den kostymen är den värsta bördan för vårt släkte, för oss sensitiva, vackra människor, som visserligen kanske är trasiga inombords, men som ändå har något att förmedla. Och kom ihåg; responsen ska komma inifrån!

Tillägnat min inre svaghet som låter mig ta den skit jag inte förtjänar från folk som jag helst vill spotta i ansiktet för att de brister i medmänsklighet och förståelse!
Ängeln trotsar tröskeln!

(På allmän begäran måste jag bara kommentera klubban som jag stoppar i munnen på slutet av filmen, jag har fått galet mycket kommentarer om detta, och jag säger bara...jag har inget svar på varför jag avslutar intervjun så, jag tycker så här i efterhand att det var grymt snyggt av Mr Ronnback att ta med det eftersom det ger en "okonventionell laidbackattityd" som filmen är vinklad till att vara. Men jag kan hålla med om att det är lite bimbovarning...haha)

4 kommentarer:

Anonym sa...

Vackert, klokt och insiktsfullt, som alltid! Du är en fantastisk människa och en fantastisk skribent!

(men vart har ängeln tagit vägen..?)

Awpelqvist sa...

håller med på alla punkter om klubban i slutet på filmen!!!

men jag måste säga att du gav just ord till mina tankar också. satt för inte allt för många minuter sen och tänkte på samma saker och det stör mig att folk bara glider med strömmen och accepterar det.

Anonym sa...

Du måste fixa en manager eller någon som är överbra på att marknadsföra. Den här bloggen är värdig att publiceras i någon respekterad morgon-/dagstidning.

Dvs. i stortsett allt bortsett från Aftonhoran och föredettingarna på ex-pressen

Kungen, läraren med ett omtänksamt hjärta! sa...

En manager? Det vore grymt, ju fler som läser desto större chans att folk börjar reagera mot Babylons makt! Det är bara att länka till mig så blir världen bättre (host host...)/Kungen